Tallars tid
Av Maria Richter Simsek
“Intill stora vägen vid Bergssjön står förmodligen socknens äldsta tall. Den uppskattas till omkring 250 år. En till av liknande storlek, som stod ett litet stycke därifrån och togs ner häromåret hade 260 årsringar.” Så beskrivs tallarna vid Bergsjön i Bergs sockens första krönika från 1944.
Om det stämmer - är samma tallar idag 342 år gamla och har bevittnat en tid då skogen var delad och Sockenskogen existerade. Föreställ dig tonårstallar tunna och rangliga i mitten av 1600-talet: de ser inga bilar som susar förbi på oljegrus, inga röjsågar på högsta varv, inga traktorer som backar in med släp på åkerlappen bredvid. Tallarna har upplevt en tid före elektricitet, global handel och industriell produktion – en tid då du själv eller hantverkare tillverkade det som behövdes och jordbruket försörjde så gott det gick. Skogen var livsviktig då som nu. Ved till hus och spis, bete och vinterfoder åt djur, tjära för export. Precis som nu var den också en livsmiljö och plats för minnen, tro, sociala möten och lek. Sockenskogen var en skogsallmänning och en reserv för invånare i socknens byar, som kompletterade byaskogen närmare gården vid denna tid.
Den enskilda skogsägaren liksom indelningen av skogslandskapen i mindre produktionsenheter har i tallens tidshorisont inte funnits särskilt länge – mindre än tvåhundra år och skogsbruksplanen bara sedan 80-talet. Det var alldeles nyss ur ett tallperspektiv. Många olika tidsperspektiv verkar i skogen och påverkar hur skogen brukas och tas hand om:
1) den enskilde skogsägarens livstid och ekonomi,
2) skogsbruksplanen och strategiska investeringar har ofta 10-30 årsperspektiv på åtgärdet i skogen,
3) det kommersiella perspektiv kopplat till snabba globala ekonomiska svängningar som virkespriser och global marknadskonkurrens (eftersom 80 procent av det som avverkas i Sverige exporteras),
4) kvartalsperspektivet där industrins medarbetare behöver generera vinst till nästa kvartalsrapport. Här påverkar lagerhållning, kvartalsmål och aktiemarknaden när skogen ska avverkas.
Så när är tallens tid? I praktiken har tallens avverkningsbara ålder förkortats med hälften på några få år från 120 till 60 år. I samma ökande takt försvinner bygders livsmiljöer och landskap. Hur ser detta ut från tallens perspektiv? Skogsbrukets linjära tidsuppfattning osynliggör att skogen och dess träd har många möjliga livstider och dess invånare följer olika tidsrytmer som ofta sträcker sig långt längre än skogsägarens livstid eller industrins kvartalsrapporter. Tallarna vid Bergsjön kommer överleva de skogsägarna som ännu inte är födda. Som torraka har tallen en livlängd som sträcker sig över 1000 år. År 2684 kan samma tall stå där och blicka ut över sjön. Vad hör och ser den för samhälle då?
Vi som idag tar hand om denna nygamla Sockenskog bor i granngårdar och torp i närheten, precis som på 1600-talet. Några av oss har bott här i generationer, andra är inflyttade. Få av oss äger skog. Vår Sockenskogen är är lånad från Svenska kyrkan, som i nära tusen år byggt kyrkor och katedraler som krävt samarbete över generationer. När arkitekterna och hantverkare påbörjade stensättningen av Växjö domkyrkas enskeppiga långhus på 1100-talet visste de att de inte skulle leva för att färdigställa och sätta spiran på kyrktakets topp. Utifrån domkyrkebyggandets långa tidsperspektiv, även kallat katedraltänkande, sträckte sig ambitioner och planer generationer framåt. Vad händer om vi antar katedraltänket i Sockenskogen? Hur skulle en skogsplan kunna se ut – som förband generationer och platser med varandra över tallars tid?
Se fler bilder & läs mer om vad som händer i Sockenskogen:
Vill du läsa i årskrönikan från 1944 själv? Här hittar du den.