Mossmeditation
Av Maria Richter Simsek
Detta är en meditation i två delar. Den första delen är aktiv och den andra delen är stilla.
Syfte: Undersöka om man kan bli uppslukad av skogen och komma i kontakt med landskapet genom sin egen kropp.
Vem: Formad för att passa barn, men kan också göras med vuxna.
Plats: En skog med mycket mossa och träd med möjligheten att ligga på marken brevid varandra inom höravstånd till den som leder mossmeditationen.
Instruktioner
Del 1
Ta av dig skorna. Hur känns det under fötterna. Gå runt och känn på olika platser. Föreställ dig att du kan känna och se med fötterna.
Stanna! Låt fötterna vara rötter. Föreställ dig att dina tår växer ner i marken lika långsamt som rötter gör. Vad ser du där nere? Finns det småkryp, svampar eller andra rötter?
Fortsätt gå: Låt fötterna bestämma var. Föreställ dig att du kan känna och se med fötterna. Gå runt och titta på mossan riktigt nära. Titta på olika mossor med dina fötter. Föreställ dig att mossan tittar tillbaka på dig. Hur tycker den om att du går? Lätt, smygande, skuttande. Hur känns det för den när du går på den?
Stanna när du hittat en plats du trivs på och lägg dig där, du ska fortsatt kunna höra mig. Från och med att du lägger dig, kan du vara alldeles tyst, då kommer du höra massor.
Du kan lyssna med huden, med händerna och med hela kroppen som ligger mot mossan.
Titta uppåt. Vad ser du för något? Hur känner du när du tittar upp på träden? Kan det vara så här det känns när mossan tittar upp på dig? När du gick runt alldeles nyss.
Del 2
Slappna av i armarna, kroppen, bli alldeles tung. Blunda. Mossan, stenen, marken du ligger på kan bära dig. Den håller om dig. Känn hur den formar sig efter dig. Eller är det du som formar dig efter den?
Andas in genom näsan, fyll hela lungorna. Gör det igen. (3–5 gånger). Lägg en hand eller fot på mossan och känn den. Vad gör den med dig? Kittlar, sticker, nyser eller smeker dig? Kan du höra den andas? Mossan andas in det du andas ut och renar luften.
En gång här i skogen såg och hörde jag mossan andas, jag låg alldeles stilla precis som ni en tidig morgon - det liksom rök från den som när du eller jag andas ut i kall luft en vinterdag. Samtidigt som jag såg ånga av luft komma ut ur mossan hörde jag som ett lågt litet sus. Som väldigt långt andetag.
Nu lyssnar vi till vårt andetag och sen ser vi om vi kan höra mossans andetag? Lyssna, vilka mossor kan du höra? Vad säger de? Blunda och se om ljuden blir starkare.
Det du andas in har skogen och mossorna andats ut.
Det du andas ut är någon annans inandning. Ett träds, rävs, koralllav eller kuddmossa. För varje andetag flyttar det in lite skog i dig, luftskog. Skogen är ju marken men den är ju lika mycket luften. Mossan tar hand om den, renar den med sina andetag.
Hör du ljud från din egen hjärna, ett pip, som en tv som vägrar stänga av sig. Skruva ner volymen för de ljuden så att du kan höra bättre vad som händer i dig. (30 sek tyst)
Skruva upp volymen för de som lever i dig. Kan du höra alla de arter som lever i dig precis som i skogen. Det är bakterier, mikroorganismer och svampar. Väldigt små. Faktiskt är du bara delvis människa – resten är andra arter. Massor av olika mikroorganismer som vi behöver för att kunna leva. Det är precis som i skogen en samling olika arter som lever tillsammans. Precis som skogen finns det inte bara är träd utan ett helt landskap med många olika träd, fåglar, svampar, mossor, miljöer och bakterier. Använd dina inåt ögon för att titta runt på skogen och landskapet i dig. Hur ser den ut? Är det något eller någon du känner igen? Vad är du för skog?
Vi blundar fortfarande och vilar skönt omsluten av mossan, med den inre och yttre skogen vibrerande och levande i och utanför oss. Långsamt öppna ögonen och sträck på dig. Ligga kvar så länge du vill.